www.nbworldfire.com

Vart du än ser idag dyker ny teknik upp. Den där riktigt fina toppmoderna GPS-enheten du fick till din bil för ett par år sedan är förmodligen inlindad i nätsladden och stoppad i handskfacket på din bil. När vi alla köpte de där GPS-enheterna blev vi förvånade över att den alltid visste var vi var och att om vi gjorde en fel sväng skulle det sätta oss på rätt spår igen. Det har redan ersatts med gratisappar för vår telefon som talar om för oss hur man skaffar platser, visar oss var polisen är, hastigheten på trafiken, gropar och djur i vägen och även andra förare som använder samma teknik. Vi matar alla in data i det systemet som delas av alla andra. Jag behövde en gammaldags karta häromdagen, men på sin plats i handskfacket låg min gamla GPS. Teknik är trevligt, men ibland behöver vi bara den gamla hopvikta kartan.

Ibland verkar det som att tekniken inom brandförsvaret har gått för långt. Du kan verkligen inte släcka en brand med en dator, surfplatta eller smartphone. Vi behöver fortfarande stegarna och slangen för att få vårt jobb gjort. Vi har lagt till teknik till nästan alla aspekter av brandbekämpning, och några av dessa tillägg har fått oss att tappa kontakten med de praktiska saker som utgör vårt jobb.

En värmekamera är ett bra komplement till en brandkår. Många avdelningar kräver att någon i besättningen tar in den vid varje samtal. När vi söker igenom ett rum med den värmekameran kommer vi till dörröppningen och sveper runt med kameran i rummet för att leta efter ett offer. Men vad hände med en snabb primärsökning som svepte din hand eller ett verktyg genom rummet? Jag har sett några träningsscenarier där man litade på kameran för att genomsöka ett rum men ingen tittade precis innanför dörröppningen där offret befann sig.

Vi gillar alla GPS-anvisningarna i vår bil så varför kan vi inte ha det i vår brandapparat? Jag har haft många brandmän som frågat efter vårt system för att tillhandahålla routing i vår stad. Det är liksom vettigt att bara hoppa in i riggen och lyssna på någon dator som säger till oss vart vi ska gå, eller hur? När vi förlitar oss för mycket på teknik glömmer vi hur vi klarar oss utan den. När vi hör en adress för ett samtal måste vi kartlägga den i huvudet på vägen till riggen, kanske till och med ha lite verbal kommunikation mellan besättningsmedlemmarna, något i stil med "det är tvåvåningshuset under uppbyggnad precis bakom järnaffär”. Vår storlek upp börjar när vi hör adressen, inte när vi kommer. Vår GPS kanske ger oss den vanligaste rutten, men om vi tänker efter kan vi ta nästa gata över och undvika rusningstrafiken på huvudvägen.

Tillägget av "Go To Meeting" och relaterad programvara har gjort det möjligt för oss att träna flera stationer tillsammans utan att lämna komforten i vårt eget träningsrum. Vilket bra sätt att spara restid, stanna i vårt distrikt och ärligt talat kan du få mycket kredit för träningstimmar utan att ens interagera. Se till att begränsa denna typ av träning till de tider som instruktören inte kan vara fysiskt närvarande. Det krävs en speciell instruktör för att engagera en publik genom en projektor.

Använd tekniken noggrant, men förvandla inte din avdelning till en av de där hjärndöda tonåringarna med huvudet begravt i telefonen och spelar lite spel som jagar saker i en värld där allt består av block. Vi behöver brandmän som vet hur man drar en slang, sätter upp en stege och till och med slår sönder några fönster då och då.


Posttid: 2021-nov-23