Brandmän använder vattenhaltigt filmbildande skum (AFFF) för att hjälpa till att släcka svårbekämpade bränder, särskilt bränder som involverar petroleum eller andra brandfarliga vätskor, känd som klass B-bränder. Alla släckskum klassas dock inte som AFFF.

Vissa AFFF-formuleringar innehåller en klass av kemikalier som kallasperfluorkemikalier (PFC)och detta har väckt oro över potentialen förförorening av grundvattenkällor från användningen av AFFF-medel som innehåller PFC.

I maj 20003M företagsa att det inte längre skulle producera PFOS (perfluoroktansulfonat)-baserade fluortensider med den elektrokemiska fluoreringsprocessen. Dessförinnan var de vanligaste PFC som användes i brandsläckningsskum PFOS och dess derivat.

AFFF släcker snabbt bränslebränder, men de innehåller PFAS, som står för per- och polyfluoralkylämnen. Vissa PFAS-föroreningar härrör från användningen av brandsläckningsskum. (Foto/Joint Base San Antonio)

RELATERADE ARTIKLAR

Med tanke på det "nya normala" för brandapparater

Giftig ström av "mystery foam" nära Detroit var PFAS - men varifrån?

Brandskum som används för träning i Conn. kan utgöra allvarliga hälso- och miljörisker

Under de senaste åren har släckskumsindustrin gått bort från PFOS och dess derivat som ett resultat av lagstiftningstryck. Dessa tillverkare har utvecklat och lanserat brandsläckningsskum som inte använder fluorkemikalier, det vill säga som är fluorfria.

Tillverkare av fluorfria skum säger att dessa skum har mindre påverkan på miljön och uppfyller internationella godkännanden för brandbekämpningskrav och slutanvändarnas förväntningar. Icke desto mindre finns det fortsatt miljöoro kring brandsläckningsskum och forskningen i ämnet fortsätter.

oro över AFFF ANVÄNDNING?

Oron kretsar kring den potentiella negativa påverkan på miljön från utsläpp av skumlösningar (kombinationen av vatten och skumkoncentrat). De primära frågorna är toxicitet, biologisk nedbrytbarhet, persistens, behandlingsbarhet i avloppsreningsverk och näringsbelastning av jordar. Alla dessa är anledning till oro när skumlösningar nårnaturliga eller hushållsvattensystem.

När PFC-innehållande AFFF upprepade gånger används på en plats under lång tid, kan PFC:erna flytta från skummet till marken och sedan till grundvattnet. Mängden PFC som kommer ut i grundvattnet beror på typen och mängden AFFF som används, var den användes, typen av jord och andra faktorer.

Om privata eller offentliga brunnar finns i närheten kan de potentiellt påverkas av PFC från den plats där AFFF användes. Här är en titt på vad Minnesotas Department of Health publicerade; det är en av flera statertestning för kontaminering.

"Under 2008-2011 testade Minnesota Pollution Control Agency (MPCA) mark, ytvatten, grundvatten och sediment vid och nära 13 AFFF-platser runt om i staten. De upptäckte höga halter av PFC på några av platserna, men i de flesta fall påverkade inte föroreningen ett stort område eller utgjorde en risk för människor eller miljön. Tre platser - Duluth Air National Guard Base, Bemidji Airport och Western Area Fire Training Academy - identifierades där PFC hade spridit sig tillräckligt långt för att Minnesota Department of Health och MPCA beslutade att testa närliggande bostadsbrunnar.

"Det är mer sannolikt att detta inträffar nära platser där PFC-innehållande AFFF har använts upprepade gånger, såsom brandövningsområden, flygplatser, raffinaderier och kemiska anläggningar. Det är mindre sannolikt att det uppstår vid engångsanvändning av AFFF för att bekämpa en brand, om inte stora volymer AFFF används. Även om vissa bärbara brandsläckare kan använda PFC-innehållande AFFF, skulle en gångs användning av en så liten mängd sannolikt inte utgöra en fara för grundvattnet."

SKUMUTSLÄPP

Ett utsläpp av skum/vattenlösning skulle sannolikt vara resultatet av ett eller flera av följande scenarier:

• Manuell brandbekämpning eller bränsletäckning;
• Träningsövningar där skum används i scenarierna;
• Skumutrustningssystem och fordonstester; eller
• Fixade systemsläpp.

Platser där en eller flera av dessa händelser med största sannolikhet skulle inträffa inkluderar flygplansanläggningar och utbildningsanläggningar för brandmän. Särskilda riskanläggningar, såsom lager för brandfarligt/farligt material, utrymmen för lagring av brandfarliga vätskor i bulk och lagringsanläggningar för farligt avfall, finns också med på listan.

Det är mycket önskvärt att samla in skumlösningar efter användning för brandbekämpningsinsatser. Förutom själva skumkomponenten är skummet mycket troligt förorenat med bränslet eller bränslen som är involverade i branden. Ett regelbundet farligt material-evenemang har nu brutit ut.

Manuella inneslutningsstrategier som används för spill som involverar en farlig vätska bör användas när förhållandena och personalstyrkan tillåter. Dessa inkluderar blockering av stormavlopp för att förhindra att det förorenade skummet/vattenlösningen okontrollerat kommer in i avloppsvattensystemet eller miljön.

Defensiv taktik som uppdämning, dikning och avledning bör användas för att få skum/vattenlösningen till ett område som är lämpligt för inneslutning tills det kan avlägsnas av en entreprenör för sanering av farliga material.

TRÄNING MED SKUM

Det finns specialdesignade träningsskum tillgängliga från de flesta skumtillverkare som simulerar AFFF under levande träning, men som inte innehåller mjölytaktiva ämnen som PFC. Dessa träningsskum är normalt biologiskt nedbrytbara och har minimal miljöpåverkan; de kan också säkert skickas till det lokala avloppsreningsverket för bearbetning.

Frånvaron av mjölytaktiva ämnen i träningsskum gör att dessa skum har ett minskat motstånd mot återbränning. Till exempel kommer träningsskummet att ge en initial ångspärr i en brand med brandfarliga vätskor som resulterar i släckning, men den skumfilten kommer snabbt att gå sönder.

Det är bra ur en instruktörs synvinkel eftersom det innebär att du kan genomföra fler träningsscenarier eftersom du och dina elever inte väntar på att träningssimulatorn ska bli brinnklar igen.

Träningsövningar, särskilt de som använder riktigt färdigt skum, bör innehålla bestämmelser för insamling av använt skum. Brandutbildningsanläggningar bör åtminstone ha förmågan att samla upp skumlösningen som används i utbildningsscenarier för utsläpp till en reningsanläggning.

Innan detta utsläpp bör avloppsreningsanläggningen underrättas och tillstånd ges till brandkåren för att medlet ska släppas ut i föreskriven takt.

Utvecklingen av induktionssystem för klass A-skum (och kanske medlets kemi) kommer säkert att fortsätta att utvecklas som det har gjort under det senaste decenniet. Men när det gäller klass B-skumkoncentrat verkar utvecklingsarbetet för medelkemi ha frysts i tid med beroende av befintlig basteknologi.

Först sedan införandet av miljöbestämmelser under det senaste decenniet eller så på fluorbaserade AFFFs har tillverkarna av släckskum tagit utvecklingsutmaningen på allvar. Vissa av dessa fluorfria produkter är första generationens och andra andra eller tredje generationen.

De kommer att fortsätta att utvecklas inom både medelkemi och brandbekämpningsprestanda med målet att uppnå hög prestanda på brandfarliga och brännbara vätskor, förbättrad återbränningsbeständighet för brandmäns säkerhet och ge många ytterligare års hållbarhet jämfört med skum som härrör från protein.