Brandmän använder vattenhaltigt filmbildande skum (AFFF) för att släcka svårbekämpade bränder, särskilt bränder som involverar petroleum eller andra brandfarliga vätskor, så kallade klass B-bränder. Emellertid klassificeras inte alla brandsläckningsskum som AFFF.

Vissa AFFF-formuleringar innehåller en klass av kemikalier som kallasperfluorkemikalier (PFC)och detta har väckt oro kring möjligheten förförorening av grundvattenkällor från användningen av AFFF-medel som innehåller PFC.

I maj 2000, den3M-företagetsa att de inte längre skulle producera PFOS (perfluoroktansulfonat)-baserade fluorsurfaktanter med hjälp av den elektrokemiska fluoreringsprocessen. Innan dess var de vanligaste PFC-föreningarna som användes i brandsläckningsskum PFOS och dess derivat.

AFFF släcker snabbt bränslebränder, men de innehåller PFAS, vilket står för per- och polyfluoralkylsubstanser. En del PFAS-föroreningar härrör från användningen av brandsläckningsskum. (Foto/Joint Base San Antonio)

RELATERADE ARTIKLAR

Med tanke på det "nya normala" för brandutrustning

Giftig ström av "mystiskt skum" nära Detroit var PFAS – men varifrån?

Brandskum som används för träning i Connecticut kan utgöra allvarliga hälso- och miljörisker.

Under de senaste åren har brandskumindustrin övergett PFOS och dess derivat till följd av lagstiftningspåtryckningar. Dessa tillverkare har utvecklat och lanserat brandskum som inte använder fluorkemikalier, det vill säga som är fluorfria.

Tillverkare av fluorfria skum säger att dessa skum har mindre miljöpåverkan och uppfyller internationella godkännanden för brandbekämpningskrav och slutanvändarnas förväntningar. Trots detta fortsätter det att finnas miljöproblem kring brandbekämpningsskum och forskningen i ämnet fortsätter.

ORO ÖVER ANVÄNDNING AV AFFF?

Oroligheterna kretsar kring den potentiellt negativa miljöpåverkan från utsläpp av skumlösningar (kombinationen av vatten och skumkoncentrat). De primära problemen är toxicitet, biologisk nedbrytbarhet, persistens, behandlingsbarhet i avloppsreningsverk och näringsbelastning på jordar. Alla dessa är oroande när skumlösningar nårnaturliga eller hushållsvattensystem.

När PFC-innehållande AFFF används upprepade gånger på en plats under en längre tidsperiod kan PFC:erna överföras från skummet till jorden och sedan till grundvattnet. Mängden PFC som kommer in i grundvattnet beror på vilken typ och mängd AFFF som används, var den användes, jordtypen och andra faktorer.

Om privata eller offentliga brunnar finns i närheten kan de potentiellt påverkas av perfluorerade kolväten från den plats där avloppsvattenbrunnar (AFFF) användes. Här är en titt på vad Minnesotas hälsodepartement publicerade; det är en av flera stater.testning för kontaminering.

"Under 2008–2011 testade Minnesota Pollution Control Agency (MPCA) mark, ytvatten, grundvatten och sediment på och nära 13 AFFF-platser runt om i delstaten. De upptäckte höga halter av PFC på några av platserna, men i de flesta fall påverkade föroreningarna inte ett stort område eller utgjorde någon risk för människor eller miljön. Tre platser – Duluth Air National Guard Base, Bemidji Airport och Western Area Fire Training Academy – identifierades där PFC hade spridit sig tillräckligt långt för att Minnesota Department of Health och MPCA beslutade att testa närliggande bostadsbrunnar."

”Detta inträffar mer sannolikt nära platser där PFC-innehållande AFFF har använts upprepade gånger, såsom brandövningsområden, flygplatser, raffinaderier och kemiska fabriker. Det är mindre sannolikt att det inträffar vid engångsanvändning av AFFF för att bekämpa en brand, såvida inte stora volymer AFFF används. Även om vissa bärbara brandsläckare kan använda PFC-innehållande AFFF, är det osannolikt att en engångsanvändning av en så liten mängd utgör en fara för grundvattnet.”

SKUMUTSLUTNINGAR

Ett utsläpp av skum/vattenlösning skulle troligtvis vara resultatet av ett eller flera av följande scenarier:

• Manuella brandbekämpnings- eller bränslesläckningsåtgärder;
• Träningsövningar där skum används i scenarierna;
• Skumutrustningssystem och fordonstester; eller
• Åtgärdade systemutgåvor.

Platser där en eller flera av dessa händelser sannolikt skulle inträffa inkluderar flygplansanläggningar och brandmäns utbildningsanläggningar. Anläggningar för särskilda risker, såsom lager för brandfarliga/farliga material, lagringsanläggningar för brandfarliga vätskor i bulk och lagringsanläggningar för farligt avfall, finns också med på listan.

Det är mycket önskvärt att samla upp skumlösningar efter att de använts för brandbekämpning. Förutom själva skumkomponenten är skummet mycket sannolikt förorenat med det eller de bränslen som är inblandade i branden. En regelrätt händelse med farliga ämnen har nu utbrutit.

Manuella inneslutningsstrategier som används för spill som involverar en farlig vätska bör användas när förhållandena och personalstyrkan tillåter. Dessa inkluderar att blockera dagvattenavlopp för att förhindra att den förorenade skum-/vattenlösningen kommer in i avloppssystemet eller miljön okontrollerat.

Försvarstaktik som uppdämning, vallar och omledning bör användas för att få skum-/vattenlösningen till ett område som är lämpligt för inneslutning tills den kan avlägsnas av en saneringsentreprenör för farligt material.

TRÄNING MED SKUM

Det finns specialdesignade träningsskum tillgängliga från de flesta skumtillverkare som simulerar AFFF under liveträning, men som inte innehåller fluortensider som PFC. Dessa träningsskum är normalt biologiskt nedbrytbara och har minimal miljöpåverkan; de kan också säkert skickas till det lokala avloppsreningsverket för bearbetning.

Avsaknaden av fluortensider i träningsskum innebär att dessa skum har en minskad motståndskraft mot bakbränning. Till exempel kommer träningsskummet att ge en initial ångspärr vid brand i brandfarliga vätskor vilket resulterar i släckning, men den skummattan kommer snabbt att brytas ner.

Det är bra ur en instruktörs synvinkel eftersom det innebär att du kan genomföra fler träningsscenarier eftersom du och dina elever inte väntar på att träningssimulatorn ska bli förbränningsklar igen.

Övningar, särskilt de som använder riktigt färdigt skum, bör innehålla bestämmelser för insamling av använt skum. Brandövningsanläggningar bör som ett minimum ha möjlighet att samla in den skumlösning som används i övningsscenarier för utsläpp till en avloppsreningsanläggning.

Innan utsläppet sker bör avloppsreningsanläggningen underrättas och brandkåren få tillstånd att släppa ut medlet med en föreskriven mängd.

Utvecklingen av induktionssystem för klass A-skum (och kanske även ämneskemin) kommer säkerligen att fortsätta gå framåt, precis som den har gjort under det senaste decenniet. Men när det gäller klass B-skumkoncentrat verkar utvecklingen av ämneskemin ha frysts i tiden med förlitan på befintliga basteknologier.

Det är först sedan miljöregler infördes under det senaste decenniet eller så som tillverkarna av brandsläckningsskum har tagit utvecklingsutmaningen på allvar. Vissa av dessa fluorfria produkter är av första generationen och andra av andra eller tredje generationen.

De kommer att fortsätta att utvecklas både inom ämneskemi och brandbekämpningsprestanda med målet att uppnå hög prestanda på brandfarliga och brännbara vätskor, förbättrad motståndskraft mot efterbränning för brandmännens säkerhet och ge många ytterligare års hållbarhet jämfört med skum som härrör från protein.